Under de senaste tvåhundra åren har den industriella revolutionen totalt omvandlat vår planets landytor och hav, förvandlat komplexa ekosystem till linjära monokulturer och börjat omvandla planetens klimat. Detta innebär att de beslut mänskligheten fattar för 2000-talet kommer ha en inverkan för tiotusentals eller rentav miljontals år framåt.
Den industriella revolutionen har fört mycket gott med sig, även om dess frukter varit ojämlikt fördelade och en stor del av världens befolkning fortfarande lever som medeltida bönder. Elektricitet, rinnande vatten, telefon och Internet, centralvärme, kylskåp, bilar och andra maskiner har objektivt förbättrat människans levnadsstandard. År 1800 arbetade cirka 95% av världens befolkning med att producera mat. Idag producerar vi mångdubbelt mer mat, men med en betydligt mindre arbetsinsats. Det produceras idag nog med mat för tolv miljarder människor.
Industrialismen är dock långtifrån oproblematisk som modell, och vår industriella civilisation är ansvarig för flera kriser vilka var och en utgör ett existentiellt hot mot vår framtid.
Sammantaget nyttjar vi i dagsläget cirka 170% av Jordens årliga förnyelsekapacitet varje år. Ifall alla snart åtta miljarder människor skulle nyttja resurser på samma sätt som genomsnittssvensken skulle nyttjandegraden vara 420% (motsvarande 4,2 jordklot).